lunchmöte!

såhär tidigt har jag inte varit vaken på ett tag..ska på lunchmöte med bloggen, bus! men faaaan va trött jag är, im a fucking star, mina möten borde vara på eftermiddagen, jävla skit. Jag är trött, särskilt sen igår när vi var på salongen tills tre på natten! men men, ni ska få bilder från gårdagen oxå senare idag, men nu måste jag rusa! meeting times!


ps. tack för mitt hår, Kate!

jag avlider

Vi har vart här på salongen i fem (!) timmar nu. Amir e rakad, jag e klippt och Rosanna….ser ut som en annan person. Stackars Kate, hon jobbar verkligen hårt! ja e sjukt nöjd iaf, rakade lite och finslipade frillan lite…like it! so fun! Nu ska vi iväg o handla lite chips från nattöppna seven eleven, the party goes on into the night! xx

ang ”feta människor” inlägget

Känner mig tvungen att göra ett sånt här inlägg, tyvärr egentligen, men det har fått för mycket uppmärksamhet och när folk kommer fram till mig ute och säger att de blivit ledsna över nåt de läst på min blogg har det gått för långt. So here it goes.

Jag borde inte ha gett mig in i viktdebatten. Men jag var arg. Arg för att det ibland känns som att jag typ plågar mig själv för att ”hålla mig i form” men det känns som att överviktiga människor inte behöver göra nånting alls men folk tycker ändå synd om dom och är extra försöktiga med att de ska må bra och är trevliga mot dom.

Ni kommenterar på bilder på min vänner i bloggen och frågar varför jag har bilder på tjocka människor? Ni skriver i Rosannas blogg och undrar vad hon tycker om det jag skrivit för att hon ”inte direkt är smal”, vad är det för jävla stil egentligen? Det är ren mobbning.

Jag borde kanske inte ha skrivit att jag hatar feta människor, jag vet, men jag var bara så himla förbannad, dessutom tycker jag att det är lite äckligt. Jag visste inte att folk skulle bli så arga på mig, jag visste inte att folk skulle ta illa vid sig och bli ledsna, Det är så med mig ibland, jag gör fel, sen ångrar jag mig när jag inser att jag upprört människor, det är då jag försöker ställa allt till rätta igen. Som nu. Jag var arg för att jag är den lilla killen, han som folk alltid går in i på stan, som ingen tar seriöst för att jag är liten, puttar på, den som folk som ibland är yngre än mig kallar för ”lillen”, den som måste stå på tå när jag hånglar och den som feta människor älskar att slå på! Men jag menade ju inte mina vänner fattar ni väl? Och jag tycker inte det är okej när ni mobbar dom på det sättet genom att ha nån slags häxjakt på dom. Det sista jag vill är att uppröra eller göra folk ledsna, jag driver en humorblogg, som är underhållande och som folk läser för att bli glada, jag hoppas både ni OCH jag kan komma ihåg det i framtiden.


Blev smygfotad av en läsare på blog awards, normalt gillar jag inte sånt men det här var faktiskt lite gulligt, kolla hur jag tittar på Alex, min chef, haha ser ut som att jag har utvecklingssamtal med pappsen!

babysenorita tycker till om årets blog awards!

Asså jag dör, Jag, Aliette och Amina sitter utanför Cafe Opera och skriker på folk typ, asfulla. Aliette har inga skor och ingen väska. Jag har… som vanligt ingen skam. Och där sitter vi och väntar på Rosanna. Då bestämmer sig Aliette för att tycka till lite om årets Blog Awards och haha asså jag skrattar ihjäl mig, vi är så jävla sjuka!! kolla själva!

 

RISE N SHINE!

guuuud va sent jag vaknar om dagarna! känner mig som en crack ass när jag sover så länge! Måste fixa det fan! Jag ska börja dagen ed att skrubba mitt ansikte med min nya face scrub från shop24seven.se som trillade ner i brevlådan igår! I love my life! Efter det ska jag dra iväg till gymmet, har blivit liiiiite för mycket annat på senaste tiden känns det som, gotta get my ass in shape eller vad säger ni?!

aa justfan en ”Paows stalker” video dyker upp under dagen oxå, so fun!

the power of love

När jag var på väg hem från stan idag så satt jag som vanligt i min egna lilla värld och lyssnade på min Ipod, jag hade den på ”shuffle” så den blandade alla spår hejvilt, helt plötsligt kände jag hur jag bara blev helt paff, kändes som att jag inte kunde andas eller röra mig ur fläcken. Ni fattar inte vilken sjuk känsla det var.

Och vad hände undrar ni då kära läsare? Min ipod spelade en gammal låt, från 2008 och jag lyssnade på den låten konstant den sommaren då jag var kär i nån som absolut inte var kär i mig. Så då lyssnade jag på den låten, hela tiden, natt som dag och försökte tänka bort allting. Och nu så gick den låten på, på en tunnelbana, mitt bland människor och jag fick panik. Hemskt var det och jag bara påmindes om allting, det kändes som att jag var tillbaka där, sommaren 2008 när jag låg sömnlös om nätterna och lyssnade på musik och deppade för mig själv.

Fan kärlek asså, bara massa skit.

”Don´t cry for me when Im gone, no point of wasting tears, our time will come one day and Im just confronting my fears”