2011.

Vilket jäkla år det har varit…kan inte göra annat än att le när jag ser tillbaka på det. De senaste två åren i mitt liv har varit bland de mest omvälvande åren någonsin och jag är så otroligt glad för alla möjligheter och chanser jag fått genom dessa år. Även om det stundtals inneburit hårt jobb för min del har jag insett att jag faktiskt gillar det. Att jobba hårt det vill säga. och jag gör det gärna. Snacka om att jag snärtat dem som sa att jag var lat och bortskämd på fingrarna under 2011. I januari månad hade jag ett av de viktigaste möten i mitt liv so far, mötet med Ekerlids förlag angående min bokidé jag vill göra…resultatet blev Daniels kokbok – första hjälpen i köket, en bok som jag skrivit helt själv och som beskriver min resa från bortskämd liten skitunge till den person jag är idag En resa jag faktiskt velat dela med mig av under lång tid och nu har jag äntligen fått göra det, är otroligt stolt över Daniels kokbok och blir lika överlycklig varje gång jag får feedback angående den från folk som har den i sin ägo.

Det var även i slutet av januari som jag började som torsdagskrönikör på Vakna med The Voice! Det var otroligt häftigt för mig att få chansen att göra en sån grej och att få vara efterträdare åt Katrin som har massa erfarenhet i mediabranschen som jag då, saknade. Har haft så otroligt kul på vakna med the voice och kan ärligt talat säga att jag verkligen gillar det gänget av hela mitt hjärta. Det här året har knallat på rätt bra och som med alla år har det varit en bergochdal bana full av toppar och dalar och jag har verkligen fått testa mina vingar på riktigt detta år! Har bland annat hållt i gästlistan på Cafe Opera, suttit i Debatt och diskuterat viktiga frågor, åkt runt i Sverige (vilket jag aldrig gjort innan), lanserat min kokbok och nu senast gjort något som jag drömt om ända sedan jag var liten – spelat in en dramaserie. I vår kommer ”Den Sista Dokusåpan” där jag gör skådespelardebut och jag vill inget annat än att den ska släppas idag så att ni ska få se den. Jag har drömt om att skådespela ända sedan jag var liten och att få göra det efter så lång tids drömmande visar bara att drömmar visst kan uppfyllas. Bara man ALDRIG slutar ha dem…det är med den inställningen jag går in i det nya året. Dream big!


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *