Like diamonds in the sky

Eftersom att jag är rätt duktig på att lämna mitt privatliv utanför bloggen gör jag det även nu och utan att säga för mycket så har jag under den senaste tiden kommit in i en period där mina vänner varit extremt viktiga för mig på grund av andra människor i min närhet, egentligen kan jag inte ens fatta att jag bloggar om det men nu gör jag det. Jag visar mig inte svag…för jag är inte svag. Tack vare vänner jag har känner jag mig inte svag, men själva situationen är sjukt tråkig. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra än med just det men jag funderar och är säker på att jag kommer hitta en lösning som känns bra för mig.

Jag är så otroligt lyckligt lottad som har riktiga vänner i mitt liv, som jag känt länge, som känner mig och som jag kan berätta exakt allt för utan att behöva oroa mig för något. Att det ska komma ut någonstans, att de ska se tycka annorlunda om mig eller att prata om mig med andra. Aldrig. Och det är tyvärr väldigt unikt men jag har det och mina absolut närmaste vänner har funnits i mitt liv länge. Och det är folk jag skulle göra allt för, även om jag är dålig på att visa det ibland så försöker jag göra det. Jag har vänner i mitt liv som jag kan dela i princip allt med, som jag vet gläds när det går bra för mig från hjärtat, som lyssnar på mig och som jag skulle göra allt för och som jag vet skulle göra detsamma för mig. De är få…men jag håller dem väldigt, väldigt nära hjärtat. Gör det ni också med vänner ni håller av. Håll i dem!

Det här blir mitt sista inlägg för kvällen, hoppas att ni har grym kväll.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *